Peer to peer (P2P) företagslån

Peer to peer (P2P) är en ny typ av låneform som har blivit populär på senare år. Lite fritt översatt skulle man kunna kalla det kompis-till-kompis-lån. Tanken är att olika låneförmedlare, t.ex. trustbudy, fundedbyme, lendingclub eller toborrow, matchar ihop långivare med låntagare utan att blanda in en traditionell bank. Låntagare är både privatpersoner och företag. Låntagare skickar in en ansökan till låneförmedlaren. Låneförmedlaren erbjuder sedan privatpersoner och företag att låna ut pengar till låntagaren. Om långivarna vill låna ut mer pengar än långivaren vill ha, får de långivare som erbjuder lägst ränta låna ut.

Det fina är att låntagaren, som normalt sett inte är tillräcklig kreditvärdig för att få ett banklån, ändå kan få låna pengar, även om det är till en högre ränta än hos banken. På samma sätt får långivare högre avkastning på sitt kapital än hos banken. Så alla är nöjda. Eller?

Problemet är att med hög avkastning följer hög risk. De som lånar ut pengarna står inför risken att den som lånat inte kan betala tillbaka, och riskerar att mista delar eller hela det utlånade beloppet. Det ställs höga krav på långivarna att kunna bedöma varje låntagares kreditvärdighet och återbetalningsförmåga. Finansinspektionen har därför aviserat att man kommer att skärpa tillsynen över de förmedlare som finns inom P2P. Hade de haft pengarna på banken hade de förmodligen sovit gott.

Hade de haft pengarna på banken hade de förmodligen sovit gott.

För låntagaren är upplevelsen varierande. Ibland funkar det bra, ibland mindre bra. Ett problem är att man måste exponera sig inför allmänheten. Alla kan se låntagarens ansökan och nyckeltal som publiceras på låneförmedlarens sida. Det krävs att låntagaren kan attrahera långivare genom att ha en intressant verksamhet och visa på bra framtidsplaner.

Att få ett lån tar normalt 4-6 veckor, även om det i vissa fall har gått snabbare.